åh
Utkast: Feb. 03, 2013
Jaja vi får skriva igen, allt går bra med ryggen, tiden flyger, jag känner mig starkare och starkare för varje dag som går. Jag börjar äntligen känna mig bekväm med min kropp, den är inte längre sned. Hur skönt som helst :D
Jag kan försöka göra ett blogg inlägg någon dag, och berätta i mer detalj hur allt är just nu.
Men försök överleva så länge.
kraaaaam
shit va tiden gåååår
kan också berätta att altt går bra med ryggen, det går bättre och bättre för varje dag som går. Snart har de även gått 2 månader, det är helt sjukt! Bara några månader till sen är allt som vanligt igen.. JAG LÄNGTAR<3
men puss å kram nu så länge!
del 2
Nästa dag så berättade dom att jag skulle få komma upp till vanliga avdelningen senare under dagen. Jag tror att jag fick komma upp 1 halv 2 på efter middagen (eller något, mins inte helt) Sen så rullade väl dagarna på när jag låg där uppe (orkar inte skriva allt som hände för det var inget speciellt) Vänner kom och gick, så tack Jessica, Lollo, Alicia, Alicia, Isabelle och Natasha Dagarna rullade på och så var det dags att åka hem. Vi beställde sjuktransport, (som en ambulans bil, fast den används som hem körnings grejs och är grå istället.)
När jag väl kom hem så gick jag och la mig i min nya säng, som min pappa hade åkt och köpt medans jag var på sjukhuset. Sedan har dagarna bara rullat på. Och nu sitter jag här idag och mår ändå hyfsat bra !
Det här var väl det mesta i lite halft ner kortad version.
Men ni alla får ha det så bra så ska jag försöka skriva snart igen, puss och kram!
Del 1
~ Söndagen den 2 december vaknade jag vid 8 tiden, jag klev upp och gick med lite nervösa steg emot duschen, jag skule tvätta mig ren med DESCUTAN. (bakterie dödande) Sedan blev det att sätta sig på en stol framför tv i nya rena kläder. (man kan säga att jag skulle ta i så lite som möjligt för att minska risken för att få på sig en massa nya bakterier.)
Man kan säga att jag satt där hela dagen och tittade mig igenom så många avsnitt av tv serier/dokumentärer att jag nästan bara ville spy. Det var kul men samtidigt tråkigt, för jag kände att jag bara ville komma upp och röra på mig. Sedan när klockan hade segat sig fram till halv 6 så var det dags att duscha igen.
Jag var klart för avfärd. Vi åkte emot huddinge sjukhus (ca) klockan 18.20. Jag kände desto närmare sjukhuset vi kom att det faktiskt var verkligt. Jag skulle operera mig, lilla jag av alla.. När vi kom upp till avdelningen (K83) så fick jag mitt rum, och la mig ganska snabbt i sängen för att prov ligga den. Det kom också in en sjuksköterska som skulle ta ett rör med blod, för att dom skulle kunna titta så allt såg bra ut och att kroppen mådde bra. Sen så kom dom in med lite fika till mig mamma och pappa. (några lussekatter och pepparkakor) Vi åt och mumsade en stund, men sedan var pappa tvungen att åka hem eftersom man bara får ha en förälder på sjukhuset hos sig om man är under 18. Så jag gav pappa en stor kram innan han åkte och sedan satt sig mamma och jag ner och spelade någon konstigt spel som är som 4/5 irad fast annorlunda. När vi spelat en omgång så orkade jag inte mer var bara för nervös. Vi fick in en tv på rummet istället och vi satt oss tillsammans i min säng och tittade på solsidan. När de var klart bestämde vi oss för att bädda i ordning till mamma på golvet. Sedan la vi oss ner och bara pratade en stund, men mamma somnade ganska fort så låg istället med min telefon och sms med mina vänner. Vid strax innan 12 kom det in en sjuksjöterska med några tabletter och sa att jag skulle ta dom, för att dom skulle vara långtidsverkande. Hon berättade också att jag från och med då varken skulle äta eller dricka något.
Sedan la jag mig med telefonen igen och spelade och sms lite till. sedan vid 1 halv 2 kom jag på att jag kanske skulle försöka sova lite iallafall. Det kändes som om jag inte ens han börja blunda innan dom kom och väckte mig. Då var klockan 6. Jag fick gå till duschen för att jag skulle tvätta mig en sista gång. Jag satt på duschen och klev in i den, brrrr jag har nog aldrig kännt så kallt vatten. Jag vred upp värmen och väntade en stund. Det blev inte det minsta varmare. Så jag bestämde mig för att det inte spelade någon roll utan klev in i duschen sköljde av mig, och tvättade mig med svamparna. Och precis när jag blivit klar så känner jag hur värme börjar komma från vattnet. Roligt nu passar varmvattnet på att komma. Men det var bara att kliva ur duschen och torka sig. Jag gick tillbaka in i mitt rum och hittade inga sjukhus kläder så tog på mig mina egna istället. Sedan kom en sjuksköterska och såg att jag inte fått några kläder så hon gick och hämtade det. Sen fick jag också 2 tabletter till. Båda skulle vara långtidsverkande och lite lugnande. Sedan hade klockan blivit 20 över sju och det var dags att börja rulla neråt. Först av allt när jag kom ner var att jag fick komma till något stort rum där det log en massa människor som väntade på operation. Där fick jag ta puls och syresättning. Allt såg bra ut. Jag väntade ytterligare en stund och tillslut kom några och hämtade mig.
Jag fick komma in i ett för rum där jag fick byta säng till en ny brits. Sedan satt dom in nålarna i armveckan som man skulle använda som så att man kunde snabbt och enkelt ge morfin sprutor där igenom och så. Sen när jag kom in där så fick jag först en vanlig mask som man bara får syre igenom, och sedan satt dom till något i luften som man somnar av eller något, haha jag mins bara att jag skulle stänga ögonen för att blinka men sen så somnade jag tydligen. Då var klockan kvart i 8.
ca 15.00 kom jag Sanna Mangs, ut med 9 kotor stelopererat och någon cm längre.
Nästa gång jag vaknade så var jag på intensivandelningen. Jag mins att jag kände mig grymt törstig men när jag frågade efter vatten så fick jag tydligen inte dricka, så mamma och pappa fick sitta och badda en liten bomullsgrej med vatten och dutta på läpparna. Jag mins att varje andetag man typ tog gjorde skit ont. Och det värsta var att man bara ville röra sig men när du väl försökte så gjorde allt bara ont. Jag var vaken till och från men inga längre stunder precis.
När jag senare vaknade mer mot natten så frågade jag om jag inte fick dricka, och hon sa att alt såg så pass bra ut att det inte kunde skada. Vatten har nog aldrig varit så gott i hela mitt liv.
Fortsättning kommer imorgon!
längesen
Snart får jag även börja skolan, ska troligen testa att gå dit den 8 december. Men det beror på hur jag mår och så.
Men ska försöka att skriva lite mera sen. Men måste packa nu, för ska åka upp till Falun imorgon.
Kram Sanna
glad/ledsen?
Jag som trodde att min operation skulle bli den här månaden.. men mamma som ringde till sjukhuset och pratade lite fick reda på att dom inte har någon tid till mig fören i slutet av november...
Så vet inte riktigt, ska jag va glad för att jag får mer tid i skolan nu en stund till och mer tid för innebandyn, eller ledsen för att jag vill ju bara få de gjort så att de är över sen..!
För känner rent allmänt att jag inte vill skjuta på de, jag vill få de gjort, få allt de onda överstökat, men nu kommer jag fortsätta att gå och oroa mig hela jävla tiden.. Nu kommer jag hinna bygga upp ennu mer rädsla.. Men vi får se de positivt för om jag gör operationen då (november/ början av december) så slipper jag för de första missa så mycket i skolan för vi har ju vinter lov (eller vad de nu heter) och då kommer jag iallafall inte missa så mycket ! :D
så nu beror de hela på hur man ser de !
kramar till er alla <3
Stress
Men jag lovar att de kommer komma en till i helgen. Har haft ganska fullt upp så förlåt!
Men jag kan säga att de är 1 vecka och 1 dag kvar tills röntgen. Så taggad snart är de dax, snart är de jag som ligger på operationsbordet, snart är de jag som har en rak rygg. yeee, jag längtar ganska mycket faktiskt, för igentligen vem vill inte ha en rak rygg ? :D
Ska också försöka få tag på dom senaste röntgen bilderna så jag kan lägga upp bilder och visa lite mer hur ``sned´´ jag är ;)
Jag vet att de blev ett kort fattat inlägg men ska försöka skriva mer imorgon, eller på fredag.
kram <3
pluggar :D
Vi har bara 4 stycken frågor. Super enkelt ju !
Men nog om de.
Tycker någon att jag ska börja med video bloggar ?
Jag kanske kommer testa de någon gång nästa vecka kanske?
Ja då kanske ni mer kan få en bild om vem jag är ? ;)
Jaja men vi får se. Om ni vill får ni gärna skriva en kommentar om vad ni tycker?
kram <3
yee -.-
åå jag hade så gärna varit med på aktivitetsdagen, för fick höra att man fick paddlakanot.
vill bara att alla ska fatta
Jag har skolios, och är faktiskt stolt över de. Även fast jag kanske inte alltid pratar öppet om de så är jag otroligt stolt över att ha skolios. För de är faktiskt inte alla som har.
Och nu när jag ska göra den här operationen så kan jag säga öppet, Jag är rädd de är inget jag skäms över. Jag är glad, jag är nervös för allt som kan hända. Jag är ledsen för att jag kommer mista min kära innebandy för en hel säsong. Men en sak är säkert. Jag kommer aldrig, och jag menar aldrig, glömma mina underbara vänner. Och nu snackar jag inte om dom falska sakerna som bara sviker, utan mina riktiga vänner, dom som finns där för mig. Alla ni som själva vet med er att ni bara snackar skit om mig och går bakom ryggen, jag vill bara säga en sak, sluta snacka till mig som om ni bryr er. För om jag själv vet om att ni ljuger för mig så blir jag mer förbannad på de en om ni seriöst kan säga de öga för öga att ni inte vill va så jävla tajt med mig.
Så tack till alla er som finns där för mig, ni ska bara veta hur stor del ni har i mitt hjärta !<3
Allt blir i ett :)
Skrev på instagram om min skolios och att jag ska göra den här operation. Jag har fått mycket stöd från mina vänner. Sen fick jag också ett sms från fia, hon frågade om jag inte kunde skuta upp operatioen, men jag fick förklara för henne att de inte skulle funka. Så här sitter jag och gråter. Just pallar jag verkligen inte med någon operation. Jag vill inte. Men endå vill jag. Svårt att förklar men vet inte hur jag ska kännai det här läget.
längtar men endå fruktar jag operation.
Men jag är endå stolt över att vara en skoliosare !
Sen blir det röntgen den 27 för att dom ska planera vilka kotor dom ska ta och så. Så jag chansar på att operationen blir ganska tidigt i oktober, för att röntgen bilderna inte ska bli gamla.
så tagga.
älskar verkligen alla som stöttar mig och som säger att dom ska hälsa på mig på sjukhuset!
5 september 2012
Idag i skolan så har typ många tittat lite annorlunda på mig, är de på grund av de jag skrev på instagram ?
Fast inte på ett dåligt sätt utan på ett bra sätt. Sen så känner jag att de snart är dags för operation. Jag går och är nervös hela tiden och kan inte helt koncentrera mig på de jag ska. Just nu är jag asrädd för att gå upp i vikt, känns typ som jag stress äter..
Fast en sak lugnar mig i alla fall. Musiken!
Jag älskar verkligen musik ! Det gör att jag kan koppla av och få mina tankar på andra saker. Och de som är så skönt är att man också känner igen sig i låtar. Dom beskriver liksom ens liv på något skumt sätt. Svårt att förklara.
Känner mig otrolig nervös inför operationen. Men känner att de är ju de bästa jag kan göra i nu läget, så ja.
och förut innan de helt var bestämt att jag skulle opereras så längtade jag lisom, och just då ville jag liksom opereras. Men nu känner jag mig inte lika självsäker. Nu ångrar jag att jag har tittat på videos om operationen. För blir liksom illamående när jag tänker på vad jag ska gå igenom..
Men som tur är att jag iallfall har några vänner som värkligen stöttar mig i de här. Och sen är de två skolios tjejer (som jag träffa på skoliosträffn) Alicia och Alicia. Dom har planerat att dom ska komma och hälsa på mig på sjukhuset. De är så sjukt underbara tjejer !
kärlek till dom ! <3
10 september 2012
Nu sitter jag här och tänker. Jag har lugnat mig lite nu, jag tar de ganska lugnt nu med att jag ska opereras.
Men i alla fall de gulligaste har i alla fall fall varit att när jag berättade för Sophia så har hon blivit otroligt snäll imot mig. Hon sa till och med innan cupen att hon skulle se till så vi vann cupen för min skull. MIN SKULL, jag dog när jag läste de. Hon och jag som aldrig haft en trevlig ton mot varandra. Och sen så klart så vann vi såklart. Så glad. Helt otroligt hur någon kan förendras mot en när något händer.
Och på ett sätt så är jag glad, snart har jag en rak rygg :D
De går inte att beskriva känslan. Jag som kämpat med korsett sedan jag var 7,5 år. Helt otroligt, åren flyger förbi. Lite över 7 år har gått. Och jag kämpar fortfarande. Snart är den här resan över, men snart börjar nästa. Och snart är jag helt korsett fri, de går inte att beskriva med ord hur lycklig jag känner mig. Så många gånger jag bara viljat slänga den i väggen och skita i den.
Men jag fortsatte kämpa, för jag ville slippa operation, men nu sitter jag här och väntar på datumet.
Fast jag vet att jag har mina skydds änglar uppe i himlen så jag är absolut inte rädd. Dom kommer skydda mig, så inget ont kommer hända.
kramisar
tjeeeena :D
Jag va ganska skakis på matchen, till och med mina lagkamrater märkte de. Men allt beror ju på den här operationen, de är ju liksom min näst sista cup. Sen bli de ju ingen mer innebandy för min del. Fast kan ju börja tränigsimma efter typ 3 månader. Och sen kan jag börja med innebandy efter 6 månader igen. Men då är ju säsongen slut.. :(
Men nästa säsong då jävlar är jag tillbaka !!
Direkt när jag vet att jag kan börja röra på mig ordentligt så ska jag göra de ! För jag ska komma tillbaka, för de här är inte bara en sport för mig utan även mitt liv !
(juste vinst igår med 4-1, jag stog, skit nöjd med matchen !)
Ska försöka skriva så snart som möjligt!
Kramisar till er alla !<3
lovar att börja blooga ordentligt nu
Ska försöka hinna med ett inlägg imorgon. Men om de inte kommer något så är de för att jag är på innebandycup <3
innebandy för alltid i mitt <3
så grymt länge sedan men tänkte börja blogga mer nu när de börjar dra ihop sig mot höst och operation..
Men som sagt den kommer troligen (som jag önskat) hamna i Oktober någon gång.
svårt att förklara en längtan som man skräms över..
men kommer nog ett inlägg igen denna vecka, kramisar <3
hej igen !<3
Kul att de fortfarande är så många som fortfarande går in på min blogg även fast det var så länge sedan jag skrev. Kommer nog att börja skriva mer i höst innan min operation så fortsätt att kika in på bloggen och tipsa gärna fler om min blogg.
ha de bra; Sanna <3
pause
Viktigt inlägg !!
Jag läste på en blogg att nu i juni så är det den årliga skoliosmånaden i typ USA men jag tycker exakt som hon som skrev inlägget att vi svenskar också ska vara med på ett hörn !
Så lite förklaring är att den här månaden ska man informera alla om vad skolios är, så snälla informera era vänner om lite vad det är eller tipsa om min blogg;)
Det vore jätte snällt om ni sa till era närmsta vänner eller eran familj/släktingar vad det är och så kan ni ju berätta om min blogg ! <3
det vore otroligt snällt om ni skulle vilja göra det för mig!<3
för jag vill att fler ska förstå och kunna föra kunskapen vidare om vad det är vi skoliostjejer/killar går igenom !<3
.
.
lite mer information är att skolios är att skolios drabbar fler tjejer en killar :)
Men ha det bra så länge och berätta för era nära och kära om min blogg <3
Familjen <3
Har det otroligt trevligt med familjen och jag tror att vi kommer äta ute idag jippi :D<3